Tidsandan har lämnat Vogue
Anna Wintour lämnar rollen som chefredaktör för Vogue efter 37 år. Modemagasinet är inte längre trendsättande – utan ett uttryck för den politiska elitens självbild.
Kära läsare, hoppas att ni har en fantastisk sommar. Jag befinner mig på semester och ger er här en text som jag skrev precis innan. Ses snart, Malin
Hon är sannolikt den mest inflytelserika moderedaktören genom tiderna.
Med sin konsekventa stil, uttryckt genom den korta pagen hon burit sedan tonåren och de svarta solglasögonen som hon bara i undantagsfall tar av sig, och sitt strikta manér, har hon gjort sig själv till en ikon. Lika igenkännlig som designern Karl Lagerfeld (1933-2019) och justitierådet Ruth Bader Ginsburg (1933-2020).
Som chefredaktör för Vogue – en titel som hon nu lämnar medan hon behåller övergripande ansvar för merparten av Condé Nasts titlar – har Anna Wintour gjort sig själv till en global maktfaktor.
Dikterat, snarare än speglat modeindustrin. Haft makt att avgöra modeföretags kommersiella framgång, hållit i de viktigaste tillställningarna (och inbjudningslistorna) och lobbat i Vita huset.
Hennes makt har samtidigt sträckt sig utanför modevärlden. Genom att bestämma vilka celebriteter som är välkomna på galor och vilka politiker som förtjänar ett omslag har hennes inflytande infiltrerat både populärkulturen och politiken.
Wintours sorti från chefredaktörsrollen efter 37 år på posten markerar slutet av en era. En era i vilken Vogue dominerat populärkulturen men till slut gjort sig irrelevant.
Först det oundvikliga: i en tid där sociala medier ritat om kartan och influencers vunnit mark har magasinens ställning som trendsättare brutits.
Sedan det olyckliga: i en tid där USA blivit alltmer polariserat har etablerade medier, inklusive i magasinsvärlden, valt sida i hopp om att denna valda sida är rätt och vinnande.