Demokraternas senkomna insikt

Magiskt tänkande eller manipulation av opinion?

Kära läsare,
Det här är mitt första brev. Tack till alla er som redan börjat prenumerera. Jag känner mig otroligt glad över att fortsätta med min journalistik här - och att få skriva för er. Det är en ära. Först - en text om Demokraternas reaktion på debatten i torsdags. Sedan - en transkribering av min intervju med SR:s Medierna - för er som lyssnade och vill höra hela resonemanget. Hoppas att ni har en fin söndag var ni än befinner er.
/Malin

STOCKHOLM REPORT/NEW YORK. Sammandrabbningen skedde ovanligt tidigt. Varken Demokraterna eller Republikanerna har hållit sitt konvent och därför inte heller officiellt utsett sin kandidat.  

Tajmingen var möjligen inte slumpartad. Torsdagens tv-sända debatt - som under sändningstid gick till historien som en av amerikansk politiks mest plågsamma - spekulerades vara en demokratisk testballong.

Ställ Joe Biden på scen och se hur det går. 

Du kunde ha hjärtat åt höger eller vänster och ändå känna medlidande med presidenten. En vän kallade det elder abuse. 

Komikern och Trumpkritikern Bill Maher jämförde Bidens vanligaste uttryck under debatten med det du får millisekunden du kommer på att du inte vet om spisen är av. Ni vet, den förstelnade chocken då man fastnar i tanken. 

Bidens sammanblandningar, felsägningar och minnesproblem är väldokumenterade. I februari valde den särskilde utredaren Robert Hur att inte åtala presidenten för hans hantering av hemligstämplade dokument och kallade honom “en välmenande äldre herre med dåligt minne”. 

En beskrivning som få demokrater haft intresse av att erkänna. Ett vanligt påstående har varit att presidentens inre kognitiva kapacitet överträffar rivalens yttre verbala. 

När Wall Street Journal (WSJ) granskande huruvida presidenten är i tillräckligt god form för sitt ämbete - och än mer fyra år till på detta -  sökte Vita huset tillrättalägga rapporteringen. 

Bland annat hade fem deltagare från ett möte i Vita huset, som handlade om finansiering till Ukraina, uppgett att Biden inte framstod vid sina sinnes fulla bruk. De beskrev hur han pratade så tyst att han var svår att höra, hur han läste innantill när han skulle göra enkla poänger och hur han slöt ögonen så länge att somliga undrade om han längre var närvarande. 

Det var framför allt republikaner - men även demokrater - som var kritiska. En del demokrater som uttryckt tvivel återkom dock efter kontakt med Vita huset med kompletterande utsagor om presidentens styrkor. En berättade att hen blivit tillsagd att ringa tillbaka. 

Inför publiceringen kontaktades WSJ av en talesperson från Vita huset som ville “rätta till falska och politiskt motiverade påståenden”. 

Kanske handlar det om önsketänkande, kanske om maktbegär, kanske om rädsla för Donald Trump. Kanske om genuin optimism. 

Några timmar före debatten befann jag mig på en drink hos ett liberalt sinnat globalt rådgivningsföretag. 

En företrädare berättade att han varit i kontakt med presidentens medarbetare, som förklarat att nationens ledare var väl förberedd efter sina dagar på Camp David. 

- As long as he makes it through he’s doing great, sa medarbetaren.

Spridda skratt i rummet. 

Två timmar senare sitter jag i soffan hos ett par vänner. Hon demokrat, han republikan. 

Det tar mindre än en minut innan allt hon och jag kan säga är “Oh my God, Oh my God”. 

Maken är tyst, säger sen: 

- What did you guys expect?

Bidens osammanhängande svar, förväxlingar av fakta och frågor, mumlande och förvirrade ansiktsuttryck behöver ingen närmare redogörelse. 

Prestationen signalerar inte bara något om Biden som Demokraternas kandidat i höstens presidentval. Den väcker också frågor om hans lämplighet som USA:s president och den fria världens ledare just nu. 

Många har pekat på de säkerhetspolitiska implikationerna. Vad tänker Kina, Ryssland och Iran när de ser en svag ledare och befälhavare för världens mäktigaste nation?

Hedgefond-miljardären och tidigare demokraten Bill Ackman skriver på X: 

“Några av en presidents viktigaste beslut måste ske när han väcks tre på natten av en katastrof eller nödsituation. Våra fiender kommer att slå till när vi är som mest sårbara.” 

I helgen kom en rapport om att Bidens förmåga befinner sig på en fungerande nivå mellan klockan 10 och 16. 

Föga betryggande uppgifter. 

Halvtid in i debatten på torsdagen händer dock något intressant både med mig och min kvinnliga vän. Vi börjar ändra uppfattning om Bidens prestation. Så dålig är den trots allt inte, anser vi plötsligt. 

Han har trots allt svar på tal om en hel del, och även om han stakar sig och är svår att höra så verkar han ha memorerat fakta. 

Vår reaktion är lite som hans frus, first lady Jill Bidens: 

- Joe, jättebra jobbat. Du svarade på alla frågor, du kunde alla fakta. 

(Gällande fakta får jag lov att återkomma till både Bidens och Trumps påståenden.) 

Det är precis denna psykologiska reaktion Demokraterna hoppats på. Den att Biden ska dra nytta av de amerikanska väljarnas låga förväntningar. 

Min vän och jag ser katastrofen på tv men vänjer oss så mycket vid Bidens sluddrande och halvfärdiga resonemang, att vi blir positivt överraskade när han vid ett par tillfällen ger Trump svar på tal och verkar ha någorlunda koll på vad han pratar om. 

Varken min väns republikanske make i soffan eller CNN:s kommentatorer är lika förlåtande. Direkt efter debatten refererar de senare till “panik i det demokratiska partiet”. Bidragsgivare är på väg att dra sig ur. Ledande demokrater livrädda att förlora sina omval om Biden inte byts ut. Potentiella ersättare på väg att letas upp. En hel generation demokratiska politikers karriärer står på spel.

Plötsligt känns ledande demokrater vid vad de tidigare förnekat. Åtminstone publikt. 

Nämligen att Bidens synliga ålderstecken på något sätt skulle påverka hans förmåga att utföra sitt arbete som president - nu och fyra år framåt - och ledare för den fria världen. 

Handlar det om ett plötsligt uppvaknande?

Var det den tv-sända debatten som fick demokrater, som arbetar nära Biden, att tvivla på hans förmåga?  Eller var det den tv-sända debatten som fick demokrater, som arbetar nära Biden, att inse att de amerikanska väljarna nu tvivlar på hans förmåga? 

Vita husets hantering av Wall Street Journals granskning om Bidens mentala tillstånd ger möjligen en fingervisning om svaret. 

MALIN EKMAN

Det har blivit många intervjuer den här veckan. En som innehöll flera intressanta frågor var den i Sveriges Radios program “Medierna” (som jag för snart tio år sedan ibland frilansade för) lördagen den 29 juni. Allt kom av naturliga skäl inte med i inslaget, men för er som är extra nyfikna på hur jag resonerar kring frågorna som ställdes följer här en transkribering.

Sveriges Radios Medierna: Kan inte du börja med att presentera dig?

Malin Ekman (ME): Absolut jag…  Jag heter Malin Ekman och jag är författare och journalist och numera fri… fri USA korrespondent.

Medierna:  Just det. Du tänker fortsätta att vara kvar och skriva från USA. Stämmer det?

Ja. Det tänker jag göra så länge, så länge jag kan.

Medierna:  

Du har ju varit på Svenska Dagbladet nu i fem år. Varför slutar du?

ME: 

Precis, jag har faktiskt varit på SVD eller knuten till SvD i över tio år. Men jag har varit USA korrespondent sedan 2019.

Och jag slutar därför att jag helt enkelt måste. Att…att vara journalist är mitt kall. Och när jag inte längre kan utföra mitt arbete, utan stoppas i det på olika sätt, så måste jag ta en konsekvenserna av det. Och det är därför jag valt att säga upp mig.

SR Medierna:

Varför…varför så offentligt? Varför ett avskedsbrev och så där?

ME:  

Därför jag tror att det är viktigt att förklara varför jag säger upp mig, och jag tycker att det är viktigt med en diskussion kring de här frågorna som jag tar upp i.. i avskedsbrevet. Och det verkar också vara någonting som som andra tycker, har jag märkt, eftersom att så många vill lyfta den här diskussionen nu. Till exempel ni.

SR Medierna: 

Ja nej, men precis, jo, det har blivit stort intresse.

Man får intrycket i det där brevet att Svenskan (SvD) har liksom stoppat dig ifrån att göra viss typ av rapportering. Eller göra viss rapportering på ett visst sätt. Om du konkretiserar det där lite grann då, vad det handlar om?

ME:

Ja, precis, jag upplever att det… att det har skett ett skifte sedan hösten ungefär. Och även om jag alltid har fått stå på mig i mina ämnesval och vinklar så upplever jag tydligt skifte under hösten. Och det här är också någonting som läsarna har märkt av i de texter som har publicerats sedan ungefär i höstas.Och det handlar om…om hur texterna får skrivas. Vad som får sägas. Ämnesvalen har ibland kritiserats men jag har ofta kunnat skriva om det.

Jag har ett exempel här, ett tydligt exempel, ett ganska färskt exempel, som jag kan ta upp.

Medierna:  

Gärna.

ME: Ska jag ta upp det? 

Medierna:  

Ja! Ursäkta, det är det där vanliga att det är lite delay över Atlanten.

ME: 

OK ja, men jag förstår. OK, jag skrev ett reportage som publicerades här för några veckor sedan som handlar om svarta väljare som röstar på Trump och varför de gör det. 

Eftersom Trump då väntas bli den republikan med störst stöd bland svarta sen Nixon 1960. Och det här illustrerar jag genom att prata med en…en svart kvinna, som heter Madeline Brame, vars son mördades och vars mördare då efter kort tid släpptes fria. 

Och hon har då gått från att vara republikan hela sitt liv fram tills nu och är nu hardcore…eh, varit demokrat och är nu hardcore-republikan. Och då…då pratade hon om det lokala åklagarsystemet som är styrt av demokrater, men också om den ekonomiska verkligheten under Biden och den illegala migrationen. Och jag kan läsa innantill från reportaget.

Eh…”Brames vittnesmål river ner applåder. Särskilt när hon attackerar utfallet av rättegången kring mordet på hennes son. Hon hävdar också att kriminella vandrar runt på New Yorks gator, fria att få göra vad de vill utan, utan konsekvent… utan konsekvenser. Ett påstående som saknar belägg.”

Och…och det här… den här sista meningen är det redaktionen som har lagt till, alltså “ett påstående som saknar belägg” Och…eh och om det, då, har jag två saker att säga. Det här är faktiskt någonting som jag såg först nu. Det är väl diskussioner om nästan varje stycke i den här texten.

Och det första är då att min journalistik handlar om att skapa förståelse hur,…hur…för för hur väljare tänker. Och i en demokrati så innebär det att du inte behöver vara politiskt informerad för att rösta. Och i USA behöver du inte ens ha legitimation i alla delstater. 

Men det andra är att…att påståendet att det saknas belägg faktiskt saknar belägg. För att det finns belägg för det här. Och det, det där är för mig, här, ett tydligt exempel på hur man… när någon säger någonting kontroversiellt som… som inte passar med den bilden man själv har, den accepterade…den accepterade verklighetsbeskrivningen, då ska man gå i opposition emot det för att…för att läsaren inte riktigt ska ska ta det på allvar. Eller för att man inte ska fundera djupare på det. Eller kanske framför allt för att redaktionen inte ska hamna…hamna i trubbel, och såna saker. Det där är ett tydligt exempel.

Medierna: 

Har du fler såna eh…konkreta?

ME: 

Jag har många exempel på olika… olika reportage jag skrivit där…där liksom allting… väldigt mycket har markerats. Det här saker som tidigare accepterades med bara, liksom, mindre ändringar. Precis så som… som det brukar gå till när man skriver en text. Och…och det handlar om massa olika saker jag har skrivit om. Och det har liksom gjort att jag inte längre riktigt kan berätta, eh… för läsarna vad jag ser här borta utan att jag måste… jag har fått höra att jag ska “skriva genom redaktörens ögon”, och sådana saker. Och jag känner helt enkelt att jag sviker mina läsare genom att… genom att inte kunna göra mitt… mitt jobb, och det jobb också som… som läsarna har uppskattat så mycket hela tiden, och hör av sig om, och tycker saknas i svensk press. Och då… nu försöker jag hitta nya forum för det.

Medierna:

Du, men… i alla sammanhang så redigeras ju texter och man får input från en producent eller en redaktör, eh…Är det…är det något särskilt som har hänt? Är det någon… är det… har det förändrats?

ME:

Ja, absolut, det… det… Jag upplever ju ett ett skifte sedan i höstas. Hösten 2023. Och som jag säger, jag tycker det är… är viktigt att…att man har en vaken redaktör, att man går igenom texter. Med det som har hänt är att det har tillkommit en ny ängslighet som… som… och att det finns en ovilja till journalistisk diskussion. Att när jag har velat diskutera…diskutera invändningar, så  har jag fått höra att jag inte får göra det. Och jag har fått höra att det kommer bud uppifrån, medan ledningen säger att det inte finns nya bud, samtidigt som jag då får höra att om någon utifrån skulle räkna mina texter, och komma fram till att det är fler som är kritiska mot demokraterna i republikanerna, så skulle ledningen ha svårt att försvara… försvara mig publikt. Och det brukade ju vara en journalistisk princip att… att granska makten, det statsbärande partiet, och nu är det istället någonting som anses problematiskt och som man ska bli ängslig över. Och jag försöker också tillföra–

Medierna:  

Vem, vem, vem är det som har sagt det?

ME:

Den den ansvarige utgivaren. Och där…Eh… ett annat exempel jag också då får höra är att… att en… en läsare har har inkommit med ett mejl om att jag gillar Trump. Vilket ingen läser under de här fem åren har skrivit till mig. Och det är också för mig… det är också indikativt på den här… på den här ängsligheten. Jag får höra då att “inte ens SD gillar Trump”. Och det är för mig avslöjandet att man försöker förstå USA utifrån en svensk kontext, och utgår då från vad man vill och inte vill associeras med. Och det är den riskminimeringen som styr, snarare än publicistiska principer. Och det här är också någonting som jag försöker peka på i mitt öppna brev.

Medierna: 

Mmm…Du… du …när du… du säger hela tiden att… det här har förändrats sedan i höstas. Slka jag tolka det som sedan Svenska Dagbladet fick en ny chefredaktör? En ny redaktionsledning?

ME::  

Jag tror inte att det är fullt så enkelt. Jag tror att här också har med världshändelser att göra. Och jag… men jag kan säga att jag...jag hade ett… ett helt annat stöd av den… av den tidigare ledningen, både publikt och… och internt, och i direktkommunikation med mig. Och det, eh, har jag inte haft alls på samma sätt. Och det här stödet när man skriver om svåra saker i polariserade ämnen, som jag gör, så är det så klart viktigt att verkligen ha det uttalade stödet. Och att då istället ifrågasättas och liksom misstänkliggöras… Det är viktigt med diskussion. Men att när det här jag ger exempel på, med att räkna artiklar, eller den här beröringsskräcken, och läsarmejl som tas upp, Så…det påvisar ju någonting annat.

Medierna:  

Mmm…I efterdebatten här, efter att ditt brev har kommit, så har det funnits rätt profilerade debattörer som… som tycker…som säger att “nej, det är du som har radikaliserats i någon slags högerriktning. Det är alltså dina texter som har förändrats.” Vad vad säger du om det?

ME::  

Ja, men det får naturligtvis stå för dem. Jag kan bara göra mitt gott… mitt jobb med gott samvete, och rapportera… rapportera det jag ser. Och det…det jag också har…. har jag försökt att göra, det är ju att att tillföra perspektiv och tillföra ämnen som…som varit underrapporterade för att läsarna ska förstå. Och det hade ju varit… och jag tror inte att de… att de invändningarna hade varit lika… lika många om andra också hade gjort….gjort sitt jobb. Och… och där så… 

Men det jag ser är snarare att att läsare som… som uttrycker sin… sin beundran, och som har… som har… Det här, är någonting genomgående, både nu efter mitt besked, och under alla de här åren, att de… det här är rapportering som de saknar på andra håll och som de upplever som… som saklig och viktig för att förstå USA och som också betydelsefull i… i… i det demokratiska uppdraget. 

Och yttrandefriheten är liksom en grundbult i i demokratin, det fria ordet, och det tror jag var någonting som journalister, i alla fall förr, brukade hålla med om.

Medierna:  

Du eh, för att plocka upp tråden där…du har ju tidigare i dina texter också varit kritisk till både svenska och amerikanska myndigheters rapportering. Framförallt om USAs politik, kanske–

ME::  

Ja.

Medierna:

Kanske om du skulle ta upp något om den…den mer allmänna kritiken. Vad… vad är det som du ser som problematiskt? 

ME::

Alltså kortversionen av kritiken? Alltså min kritik?

Medierna:

Ja alltså låt oss börja med de amerikanska traditionella medierna. Jag vet ju att du har har skrivit om det.

ME::  

Mmm, jo precis. Ja, där skulle jag säga att man… man var ju självkritisk efter… efter valet 2016. Man, man.. inte minst New York Times, som sa att “vi har skildrat valet, men misslyckats med att skildra väljarna.” Men det var något som man föll tillbaka i ganska snabbt.

Den här… den här självkritiken var kortvarig. Och istället för att för att intressera sig för vad Trump står för och vad… och varför hans väljare svär vid honom, så letar man efter lögner i hans uttalanden. Och det är en granskningsstandard som man inte håller sig vid vad gäller Trumps motståndare. Så istället så vinner tidningar som New York Times och Washington Post Pulitzerpris för sin rapportering, som då i stor utsträckning då baseras på lösa rykten, och ogrundade uppgifter om påstådda kopplingar mellan Trumps kampanj och Ryssland. Det här är någonting som vi alla vet verkligen har påverkat den svenska rapporteringen, men också människors förtroende för etablera medier.

Medierna:

Om man plockar upp två saker där. Det ena var väl att…eh…jo det här med lögnerna. 

ME:

Mmm

Medierna:

Kan det inte vara så att Trump ljuger… eller kommer med obevisbara påståenden i väldigt mycket högre utsträckning än andra politiker har gjort i USA? Och att det är därför det är sån betoning på det?

ME:

Jag skulle säga att det är en… en halv sanning. Det är… min poäng är alltså inte att säga att Trump saknar problem eller att han inte ska problematiseras, eller att han aldrig har ljugit, utan att det finns ett ett narrativ som är …som är skadligt för …för etablerade medier och för… för den demokrati som man säger ska tjäna. Och det handlar…det handlar dels om granskningen av Trump. Men det handlar också om… om hur man, till exempel bevakar sociala rättviserörelser under pandemin. Polisbrutalitet. Utvecklingen i mer progressiv och radikal riktning. I det demokratiska partiet. I rättsprocesserna mot Donald Trump. Också hur man beskriver ekonomin och inflationen, och vad den beror på, och hur man… i vilken utsträckning man tar väljare som inte står på den sidan man trots allt verkar stå på, på allvar.

Medierna:  

Nu… förlåt, den sista fattade jag inte?

ME

Jag, förlåt, jag kanske ska säga om det–

Medierna: 

Väljare som står var?

ME: 

Att att det finns en tendens att avfärda väljare som röstar konservativt. Och att i stället…att att inte riktigt vilja förstå dem. Utan istället så avfärdas de eftersom att det hjälper då motståndarsidan. Och journalistik ska inte ens ha en motståndarsida.

Medierna:  

Mmm…Du skriver i din text, liksom om ett narrativ där Trump framframställs som ett hot mot demokratin, eller någonting sånt där. Men ser du inga tecken alls på att Trump faktiskt i…på vissa sätt hotar demokratin? Där det tydligaste tecknet, kanske, är eh, attacken mot Capitolium?

ME::  

Jo, ja, det gör jag, och det har jag också skrivit om i många texter. Men även där så… även där så så saknas nyanser i rapporteringen om… om Capitolium. Men också i många… i många andra saker, och som jag också beskriver i mitt brev, så handlar det inte om att man… om att man inte kan kritisera Trumps påverkan på den amerikanska eller globala ekonomin, utan att man håller sig vid en dubbelstandard. Och det är den som jag tycker som journalist att man borde intressera sig för. Men istället blir det liksom… det blir… det blir jag som utför mitt journalistiska arbete som misstänkliggörs för att ha radikaliserats. Och det tycker inte jag är seriöst, helt enkelt.

Medierna:  

Mmm. Du skriver ju också om det här med de ryska kopplingarna till Trumps kampanj. Ehm, att… att det… hur var nu den exakta formulering?... Men du säger att det finns… det saknas belägg för det, någonting...

ME::  

Att den här… de här avslöjandena byggde på… på lösa rykten och… och ogrundade uppgifter. Jag har skrivit många texter om det. Så om man vill läsa mer så kan man läsa dem hos min tidigare arbetsgivare.

Medierna:  

Eh, just det. Betyder det att du avfärdar tanken att det finns ryska kopplingar till Trumps kampanj, eller att bara vissa av de påståendena är ogrundade, så att säga?

ME::  

Som jag har förstått det så är merparten av de här uppgifterna ogrundade. Och det…bandet mellan Trumps kampanj och Ryssland har på det sättet, som de här tidningarna beskrivit och prisbelönats för, inte kunnat stärkas. 

Och det här har man också tvingats be om ursäkt för. Men de här rättelserna har fått väldigt lite uppmärksamhet. Så man lever fortfarande kvar med den här... den här uppfattningen som du också ger uttryck för nu. Att det var någonting fuffens. Och jag tror att det är hela… det är hela grejen kring det här med USA, att det liksom… det är meningen att väljarna ska leva kvar med den känslan. Det är också så som det demokratiska partiet kommer att kampanja nu under… under det här året. Och självklart finns det saker att kritisera. Det finns allvarliga saker att kritisera, och det finns allvarliga frågor att ställa vad gäller Donald Trump. Men det finns kanske ännu… ännu viktigare frågor att ställa vilken… vilken roll man själv spelar i den demokrati som man säger sig värna.

Medierna:  

Ska vi ta ett till sånt där…eh, påståendet från ditt brev som jag gärna vill höra dig utveckla lite om.

ME::  

Ja!

Medierna

Du skriver att demokrater använder rättssystemet som ett vapen mot republikanska motståndare. Vad är det du tänker på då? Är det Trumprättegången, eller är det någonting annat?

ME::  

Det är ett väldigt tydligt exempel som jag har skrivit väldigt mycket om på sista… på senare tid. Det är ju rättegången mot Donald Trump i New York, där till och med, liksom, demokratiskt märkta juridikprofessorer säger att det här… det här är politiskt motiverat. Att man har… man har en helt annan…, alltså man applicerar en juridik som vi inte har applicerat förut. Man struntar i gängse regler vad gäller hur lång… när ett brott preskriberas, eller egentligen inte utgör ett brott. Så man försöker uppgradera en förseelse till ett brott i en delstat och i en stad där den generella utvecklingen är att degradera brott till förseelser. 

Alltså, det här har jag skrivit om, och och distriktsåklagaren gick också till val på att…på att sätta dit Donald Trump, trots att de tidigare kommit fram till att det inte höll. Och även att federala utredare gjort den bedömningen. Så det är sånt jag skriver om, och de frågorna tycker jag att fler journalister borde… borde fördjupa sig, istället för att… för att, liksom, skjuta budbäraren som man då upplever är… är jag, i det här fallet.

Medierna

Eh, är den här typen av artiklar något som du fått moteld för från dina redaktörer?

ME }

I varierande utsträckning och större utsträckning på senare på senare tid. Jag har fått mer berömd för artiklar som varit slätstrukna, där jag liksom inte fullt ut lyckats, liksom, hålla samma journalistiska standard i min mening som vi har haft tidigare.

Medierna:

Just det…Eh, är det…Har din rapportering förändrats över tiden? Har det blivit mer i takt med att, till exempel, att du har lärt dig mer efter tid? Man blir ju ofta duktigare på sitt jobb. Har din en rapportering tror du förändrats från det slätstrukna mot det mer vassare över tid? Och har det något med det här att göra?

ME:

Alltså det… det jag beskriver nu är ju snarare att… att den har blivit mer slätstruken på grund av att jag inte kunnat skriva som jag… som jag har gjort tidigare. Men jag tror att du har en poäng. Jag tror att när…När jag kom till USA så hade jag en ambition att efter diskussioner med min dåvarande redaktionschef, Martin Ahlqvist, om att försöka… “Vad kan vi tillföra i i USA-bevakningen? Vad vet vi… Vad vet läsaren inte om USA och vad vill hon veta?” Och jag tror att innan jag kom till USA så var jag själv en del av det här… av det här narrativet, att jag helt enkelt förlitade mig på på de jag trodde visste… visste bäst. Och jag liksom vidarebefordrade den journalistiken. Det gick ganska snabbt. Jag skulle säga att jag….att min journalistik på något sätt utmärkte sig, redan vid mitt första år som korrespondent, alltså 2019.

Medierna:

Just det. Jag minns en del texter från den tiden. Har du några exempel på annan USA-bevakning som du tycker är bra? Som är bra och balanserad?

ME:

Jag tycker att att Fouad på SVT är en väldigt duktig journalist. Men jag vill inte heller… Jag vill inte heller recensera… recensera andra journalister. Jag tycker att många gör ett bra… ett bra jobb. Jag tycker att flera är duktiga stilister. Jag tycker att det är intressant att läsa andra. Eh, men jag… Jag tycker att perspektiv saknas och att man fortfarande förlitar sig väldigt mycket på amerikanska medier som i stor utsträckning faktiskt inte ger en fullständig bild.

Medierna:

Finns det amerikanska medier som gör det? Eller är de alla på ändra sidan i de här frågorna?

ME:

Det är…. Det är ju det som är… som är problemet, skulle jag säga, i det här landskapet. Att det är alltså som… som alla vet, att i USA har du CNN och Fox News som är de två stora TV stationerna. Jag skulle säga att det faktiskt finns, eh…just till exempel Substack-journalister som är mer…mer balanserade och försöker lyfta fram flera perspektiv. Och självklart är det så att det ofta finns en politisk slagsida. Men jag tror och hoppas att det här kommer att förändras i takt med att fler journalister ifrån etablerade medier fortsätter med ett… ett oberoende arbete fast på andra plattformar. Och också så hoppas jag att att etablerade medier tvingas ägna sig åt självkritik mer långsiktigt och öppna upp för… för en en mer nyfiken bevakning.

Medierna:

Mmm…Du, vad hardu för planerar nu framåt?

ME:: 

Jag tänkte vara lite ledig. Och sen så tänkte jag fortsätta med att skriva om USA. Jag har fått flera erbjudanden bara på de här dygnen, men jag tror att– 

Medierna:

Är Fokus en av dem? Fokus skickade väl omedelbart?

ME: 

Hahah, jag kan... jag kan bekräfta att FOKUS var en av dem, precis. 

Så…Men jag tror… jag tror väldigt mycket på att att lösningen finns i nya… Jag tror generellt inte att lösningen på de här problemen finns bland etablerade medier. Och jag tror att det behöver till nya aktörer, nya satsningar, nya mediehus. Jag vill söka mig till till starka publicister, och jag tror att det kan bli så att jag kommer arbeta med någon sorts kombination av egen verksamhet och säkert frilansande för… för andra nyhetsmedier som jag respekterar.

Medierna:

Just det…eh, vi började genast spekulera I om det blir Kvartal, EFN eller Fokus?

ME:

Vi får väl se vad som händer.llll

Medierna:

Ett annat sånt där påstående…som  är rätt sådär generellt, men kan vara intressant att höra dig prata lite om… Du… Att du på något sätt, liksom, överkompenserar i din…både i din rapportering och i din mediakritik. Alltså, att du vill så gärna undvika att skönmåla Bidens USA, eller det här… det här fina USA, som svenskar gillar så att säga, att du istället riskerar att hamna på att skönmåla Trump.

ME:

Skönmåla Trump har jag svårt att se. Ge mig gärna exempel på det? Eh, jag….jag tror att anledningen i så fall är, och det här är inte den respons som jag själv får, men anledningen till varför folk i så fall skulle… skulle tro det är väl för att de själva inte längre är lika kritiska mot Demokraterna. För att man upplever att alternativet är värre. Och att Trump inte bara är demokratins fiende utan också journalistikens.

Medierna:

Mmm. Ja, nej mej precis. Eh, ser du någon risk med att när du nu, så att säga, ger dig in i att skriva i, ja, Substack eller mindre medier än de allra bredaste, där du ändå har varit nu under många år, det…att…att det blir ytterligare fragmentering av den här mediebilden där man väljer den som ligger närmast och mer ens egen förutfattade mening, snarare än att man försöker att etablera någon slags, ändå, konsensusbild som är så nära… ja men som är så balanserade eller så sann som man kan åstadkomma?

ME:

Ja, det enda jag kan göra i det här är att hålla fast vid… vid mina egna klassiska journalistiska principer och göra den journalistik som jag tror på, och som jag länge också gjorde på… på Svenska Dagbladet. Och sen så hoppas jag också att alltså… Eller så här: de etablerade nyhetsmedierna har ett ansvar att se till att rannsaka sig själva och att… att själva bidra då med den journalistiken som som saknas. Istället för att misstänkliggöra den, och misstänkliggöra avsändaren, utan istället kanske ställa sig frågan vad…vad har vi missat? Och förstår vi världen vi rapporterar om tillräckligt bra? Eller behöver vi… behöver vi vara mer nyfikna och lära oss mer, och förändra våra journalistik?

Medierna:

Har du…Har du upplevt det här misstänkliggörandet även från andra håll än från, och då tilltagande grad nu på slutet  från dina redaktörer? Alltså, har du mött den kritik som ju kommer nu, litegrann, efter… ute i offentligheten, efter… efter det här avskedsbrevet? Har du mött den tidigare? Eller har det mest varit ett internt motstånd?

ME:

Man…man skulle kunna tro att journalister är… är modiga och hör av sig. Men de som hör av sig, det är väldigt många som man kanske tror är väldigt, så kallat, “mainstream” som hör av sig och…och stöttar. Så faktiskt mycket support. Men sedan tror jag att folk i så fall snarare pratar bakom ryggen, att det är få som har, liksom, ryggrad att höra av sig, i alla fall med den… med den kritiken. Utan då passar man nog hellre på nu då, i så fall. Men det jag… det är liksom… absolut merparten av det jag har sett har varit, liksom, fantastiskt stöd och fantastiskt engagemang för journalistiken. Både från kollegor på SvD. Från andra tidningar. Och framförallt från tidigare läsare, läsare som tidigare läst mig i… i Svenska Dagbladet.

Medierna:

Ja men precis. Jag försöker ge dig chansen att svara på de kritiska röster som har funnits. Men jag ser ju också att det är huvudsak stöd. Du, tusen tack, Malin.

ME:

Tack så jättemycket. Du märker att jag brinner för det här. Jag blir liksom… jag går igång på det, hahah. 

Medierna:

Ja men det är ju en förbannat spännande diskussion.