Nytt politiskt väder i Kalifornien

Mark Zuckerberg tar bladet från munnen och strid för yttrandefriheten, och Los Angeles-borna undrar vad de får för skattepengarna. Vandrar Silicon Valleys nya politiska vindar nu söderut?

Illustration: Midjourney

Världens blickar har riktats mot Kalifornien i veckan.

Först mot Mark Zuckerbergs och Silicon Valley, och sedan mot bränderna i Los Angeles.

I båda fall blåser nya vindar (utöver de förödande Santa Ana-vindar som gett skjuts till skogsbränderna). I det första fallet tydligare än i det andra.

Låt oss börja med Zuckerberg.

I veckan meddelade han att Meta återgår till sina “yttrandefrihetsrötter”. Som ett led i detta avskaffar man de tredjepartsfaktagranskare som tidigare haft i uppdrag att bedöma innehållet. Zuckerberg förklarade att det skett för många misstag, för mycket censur.

Såhär såg det ut på Facebook:

De flesta nyhetsmedier vinklade på avskaffandet av faktagranskare. Forskare varnade för utvecklingen, medan kolumnister drog slutsatsen att Zuckerberg försöker ställa sig in hos Trump.

Medan det senare säkerligen spelar in - Zuckerbergs tajming veckan före Trumps tillträde pekar onekligen i den inställsamma riktningen, liksom hans Trumpvänliga nyrekryteringar - förbises den större frågan.

Nämligen skiftet vi allt tydligare ser framför oss: en rörelse bort från godtycklig censur och mot större yttrandefrihet.

I flera år har utveckligen varit den motsatta.

Techbolag har på myndigheters och etablerade mediers formella och informella inrådan valt att censurera korrekt men känslig information. I vissa fall har sanningen framkommit med tiden (som med covidvirusets ursprung), i andra har den varit känd från början (som med vetskapen om tillförlitligheten i uppgifterna om Bidenfamiljens affärsförehavanden i utlandet).

Konsekvenserna av denna slags censur är svåra att överblicka.

Zuckerberg beskriver hur “regeringen och traditionella medier har drivit på för att censurera mer och mer” och lägger till att “mycket av det här är uppenbart politiskt”.

Det är en senkommen men enorm markering från Metas vd. Och även om tajmingen förefaller opportunistisk framstår han mer övertygad än någonsin.

Problemen som Zuckerberg beskriver har knappast varit okända de senaste åren, utan ett väldokumenterat hot mot den demokrati som dessa techbolag säger sig värna (till er som är nytillkomna här på Stockholm Report och intresserade av ämnet - läs gärna min bok “Skymning i Amerika” som bland annat beskriver detta hot).

Det är lätt att undra om nyhetsmediernas beskyllningar om “egenintresse” döljer deras eget. Det ligger nämligen i dessa etablerade nyhetsmediers egenintresse att censurerandet fortsätter eftersom ett fritt informationsflöde exponerar det som annars inte berättats.

Kåren som brukade strida för det fria ordet framstår idag rädd för detsamma. En utveckling som skett i takt med att journalistiken intagit en mer oppositionell roll. Censurerandet av information paketeras då som kamp mot desinformation.

Förekomsten av fake news är ett problem, men falsk och vilseledande information existerar inte bara i internets skamvrår. När ändamålet helgar medlen offras sanningen. Så blev det, till exempel, när det skrevs en halv miljon artiklar om Trumpkampanjens påstådda kopplingar till Ryssland. Rapportering byggd på falska uppgifter och lösa rykten som förärades Pulitzerpris.

Varför tar Zuckerberg bladet från munnen nu?

Förmodligen spelar det in att det är “safe” för honom att göra det. Hans tidigare mer neutrala ställningstaganden har tolkats som att han är på väg åt republikanskt håll, men han bekände inte färg. Det säger något om vilket grepp det demokratiska partiet och tidsandan haft tidigare. Techbolagen har hotats med omfattande lagstiftning och försökt hålla sig väl med makthavarna. Att kritisera dem var att ta affärsmässiga risker.

I en intervju med den konservative podcastprofilen Joe Rogan berättar Mark Zuckerberg att “de här personerna från Biden-administrationen brukade ringa upp vårt team och skrika och svära åt dem".

En senior Meta-medarbetare har berättat liknande för mig. 2022 träffade jag med en person som uppgav att en kvinnlig chef i Bidens stab brukade ringa in innehållssynpunkter varje vecka.

---

Om de politiska vindarna har vänt i Silicon Valley, är frågan om de kommer göra det i Los Angeles också.

Skogsbränderna som sveper över LA:s förstäder exponerar ett ledarhaveri.

De politiker som invånarna röstat fram har misslyckats med förebyggande åtgärder.

När hela bostadsområden stod i lågor gapade brandposter och vattenreservoarer tomma och halvtomma. Trots de regelbundna bränderna i trakten bantades brandkårens budget med 17 miljoner dollar. Det är oklart om just dessa motsvarande 196 miljoner svenska kronorna av brandkårsbudgeten gjorde avgörande skillnad, men en del av nedskärningarna gällde övertid som användes för skogsbrandsövningar.

Klart är att Los Angeles varit med om sin mest omfattande brand någonsin.

Varningarna fanns där, men kom utifrån en progressiv delstats perspektiv ibland från toxiskt håll. Den tillträdande presidenten Donald Trump har i flera år uppmanat Los Angeles att rensa sina skogar på sly eftersom sådan gör det lättare för bränder att spridas. Så sent som före valet medverkade han i ovan nämnda Joe Rogans podcast och upprepade detta liksom delstatens beslut att forsla vatten ut i havet, för att rädda en fiskart, i stället för att spara till brandsläckning. Joe Rogan själv har i sin podcast med miljonpublik varnat för att en skogsbrand skulle kunna ödelägga stora delar av Los Angeles.

I stället för att bemöta kritiken från Trump i sak anklagar Kaliforniens guvernör Gavin Newsom Trump, som upprepat sin kritik, för att politisera händelsen.

Det sistnämnda sker både från höger och vänster. Medan högern anklagar brandkårens mångfaldsarbete (brandkårschefen Kristin Crowley har sagt att “diversity, equity and inclusion” är hennes topprioritet) för att ta fokus från brandsäkerheten, skyller vänstern på klimatförändringar.

Kalifornien är ovanligt torrt och varmt och därmed lättantändligt. Det har inte regnat i Los Angeles på åtta månader. Samtidigt menar till exempel journalisten och författaren Michael Shellenberger, som inriktat sig på klimatet i decennier men på senare år ifrågasatt att klimatförändringar skulle vara ett existentiellt hot, att narrativet är vilseledande.

“I decennier har Hollywood producerat filmer och TV-serier som skildrat hur naturresurser sinar och klimatförändringar leder till undergången. Igår skyllde journalister och forskare regnbristen i LA på klimatförändringar. Det är löjligt. Det finns ingen sådan trend i den årliga nederbörden från 1877 till 2024. Vi har våta år och torra år”, skriver han.

Kanske gör krishanteringen av skogsbränderna inte de progressiva Los Angeles-borna till republikaner över en natt, men bosatta frågar sig varför de betalar landets högsta skatter när de inte får mer tillbaka. När det saknas vatten att släcka brinnande hem. När delstaten investerat 24 miljarder dollar på att få bukt med hemlösheten - som ändå ökat.

Skogsbränderna kommer sannolikt att ge en ny syn på de politiska prioriteringarna.

Om uttryck för progressiva värderingar tidigare gett social kredd, håller saker nu på att förändras.

I en tid där woke dödförklarats och kändisars politiska inblandning hånas (till exempel skickligt av komikern Nikki Glaser på Golden Globes-galan) lär incitamenten ha svalnat. Efter Kamala Harris lika dyra som ineffektiva kampanj, vilken betalade kändisar miljonarvoden i utbyte mot vänliga ord, lär köpta politiska samarbeten avskräcka.

Det går att föreställa sig ett Silicon Valley-likt skifte även i LA.

Jag blir inte förvånad om fler “gör en Zuckerberg”.

ME