NEW YORK. Det amerikanska valet är avgjort. Nu diskuteras vilken roll nyhetsmedier spelar för förståelsen av Donald Trump. Ett halvt dygn efter valresultatet medverkade jag i Sveriges Radios program Medierna, som tog upp frågan. Ett intressant inslag med olika infallsvinklar. Lyssna på det här. Om ni är intresserade av ämnet följer här den längre oklippta versionen där Lars Truedson och jag pratar om nyhetsmediers bevakning av Donald Trump, Musks ägande av X, Twitter files, vinklingen av Trumps citat om Liz Cheney, det lägsta uppmätta förtroendet för amerikanska nyhetsmedier m.m.
I morgon, söndag, publicerar Stockholm Report sin eftervalsanalys.
Hoppas ni har en fin kväll.
/ME
SR Medierna:
Kan inte du berätta vad du är och vad du gör nu för tiden?
Malin Ekman:
Jag heter Malin Ekman och jag är fri USA-korrespondent på Stockholm Report som jag startat.
SR Medierna:
Och sen jobbar du med EFN, eller hur?
Malin Ekman:
På EFN, det stämmer.
SR Medierna:
Tre valrörelser. Med Trump i fokus. Åtta år. Om du tittar bakåt, liksom, vad var nytt den här valrörelsen i amerikansk och svensk media? Vad skiljer sig från det du såg för fyra år sedan eller för åtta år sedan?
Malin Ekman:
Jag skulle säga att min stora bild är att det inte är så mycket nytt utan att det är... Det fanns efter Trumps första valvinst en självkritik i media. Att man ansåg att man misslyckats med att skildra vad som egentligen pågick i det amerikanska samhället. Och varför väljarna tycker som de gör. Så det fanns en ansats till självkritik och till att göra saker annorlunda.
Men man föll snabbt tillbaks i gamla vanor. Den stora skillnaden är väl att Twitter, eller numera X då som ägs av Elon Musk... som gjort till sin sak att... man kan säga vad man vill om att världens rikaste man äger en av världens största tech plattformar.... Men han har ju gjort det till sin sak att värna yttrandefriheten och att inte tillåta att myndigheter ska censurera innehåll.
Malin Ekman:
Och det är ju det som har skett, och tidigare som Twitter Files då avslöjade, ett väldigt stort avslöjande som inte fick så mycket genomslag i varken svensk eller amerikansk media, där man då visade att Twitter och andra techbolag på myndigheters begäran tagit bort korrekt information. Och det är en skillnad i det här, i det här valet. Att många fler amerikaner kan helt enkelt bilda sig sin en egen uppfattning.
Om medierna beskriver något på ett särskilt sätt så kan de jämföra det med kontexten. "Ok, det var såhär Trump eller någon annan sa".
SR Medierna:
Menar du att det var så censurerat i det amerikanska medielandskapet med alla olika....vad heter det—nätbaserade medieplattformar—redan då? Eller, åtta år sedan fanns det ju nästan fortfarande en bloggosfär. Men du menar att den stora skillnaden är att X fått en ny ägare?
Malin Ekman:
Jag menar att den stora skillnaden är att det inte är någon stor skillnad. Men jag tror absolut att X har just det här att det amerikanska folket har uppmärksammats på att det tidigare förekom censurförsök, och vissa lyckades. Och med det menar jag då att myndigheter framgångsrikt gjort påtryckningar på stora techbolag som har... som har lyssnat på dem, och tagit bort material som varit korrekt.
Och det är någonting som, som många amerikaner som jag möter är upprörda över. Men själva valresultatet, om man tittar på varför amerikanerna röstar på Trump...det har ju, som de själva säger, det har framförallt med ekonomin att göra. Migrationen. Man pratar om... om valet som en folkomröstning om Donald Trump. Men det var också en folkomröstning om Biden- och Harrisadministrationen. Och det är viktigt att komma ihåg. Att just de här värderingsfrågorna… på vänstersidan är det abortfrågan som är väldigt viktig. Men då bland oberoende väljare och republikaner och faktiskt många demokrater så är yttrandefriheten otroligt viktig.
Och jag menar att den borde vara det också för oss journalister.
SR Medierna:
Ser du några skillnader i den svenska mediebilden av Trump över de här åren?
Malin Ekman:
Jag tror att... jag har märkt att det finns en viss ansats till att... att göra lite ärligare journalistik. Jag tror, absolut inte för att slå mig själv för bröstet... men jag upplever att mitt avskedsbrev gjorde viss skillnad på vissa håll. Just den mediakritiken... och sen även om jag också ser att väldigt många har försökt att slå tillbaks och slå ner på mig.
Men det här handlar förstås verkligen inte om mig, utan någonting....Någonting mycket, mycket större. Och vad jag varit med om är mer ett symptom på det, förstås.
SR Medierna:
Vissa sa ju då... Vi pratade ju i juni strax efter att du hade skickat det....en synpunkt som kom då var ju "ja men allt det där du sa att du inte kunde skriva går ju att hitta i den löpande svenska rapporteringen". Vad säger du om det?
Malin Ekman:
Jag tror att om man menar att det inte finns en åsiktskorridor så har man aldrig utmanat den. Och den här hösten har varit väldigt tydligt exempel på det. Jag har flera nya erfarenheter på det här också.
SR Medierna:
Hur menar du? Nya erfarenheter av att du har slagit i åsiktskorridorer?
Malin Ekman:
Absolut. Men jag vill inte göra det här till att handla om mig. Jag vill verkligen att vi ska prata på en högre nivå om publicistiken.
SR Medierna:
Ja... om du då ska säga vad som saknats i den svenska mediebilden av USA här inne i den här valrörelsen, vad skulle du säga då?
Malin Ekman:
Jag måste säga att det här är ett väldigt, väldigt krävande jobb. Jag tror att jag... Jag har jobbat till efter midnatt, ofta till två på natten, de senaste veckorna. Och jobbat varje dag sedan september. Så jag har inte hunnit följa svensk media särskilt mycket på sistone. Så det får bli en mer allmän reflektion, i så fall, att vad jag sett i amerikansk media är hur man rapporterar om Trump... där man ofta låter bli att referera till kontexten. Och man har en tendens att förvränga saker och att inte berätta andra saker, att inte ge en fullständig bild. Och vad jag har sett tidigare i svensk media så är det någonting som man ofta anammar.
SR Medierna:
Alltså att man återger någon slags amerikansk mainstream-bild av amerikansk politik? Och av Trump?
Malin Ekman:
Absolut, Jag tror att man inte vågar göra någonting annat. Man har fortfarande bilden av att det här är prestigefyllda mediehus. Och om vi bara följer vad de gör så kan vi inte göra bort oss.
SR Medierna:
Är de inte då? Respektfulla och sanningssökande?
Malin Ekman:
Ja... inte riktigt det längre, skulle man väl kunna säga. Förtroendet är det lägsta sedan det började uppmätas på 70-talet. Det är nere på... 31 procent har "ganska-" eller "högt förtroende" för amerikansk media. Så den här prestigen har absolut minskat... dramatiskt.
SR Medierna:
Men det kan ju också förklaras av politiska strömningar. Och anti-medie...alltså att medier har gjorts till ett slagträ i en större politisk debatt. Tror du att det också är en möjlig förklaring?
Malin Ekman:
Jag tror inte att man ska utesluta någon förklaring, eller säga att något bara har med en sak att göra. Men om man tittar på på vad jag menar är journalistikens uppgift, så menar jag att man har misslyckats med den. Att rapportera sakligt. Och jag menar att man har applicerat en dubbel standard, att det här är någonting som har blivit tydligt för det amerikanska folket. Och jag tror att det framför allt handlar om det.
Det är min bedömning, och jag har varit mediaanalytiker i många år innan jag blev USA-korrespondent. Och nu har jag arbetat här som journalist i fem år. Så det är min uppfattning. Och jag tror absolut att... att en debatt, en kritisk debatt, kring medier kan spela in. Att det är klart att människor påverkas av det också.
SR Medierna:
Du, du...men...vad ligger det i att Trump är en politiker som är ovarsam med sanningen? Som säger saker som inte är sanna, mycket oftare än andra politiker? Håller du med om den bilden?
Malin Ekman:
Jag tror att man ska... Jag tror att det leder fel när man menar att man ska hålla Trump till en annan standard än andra politiker, eller makthavare. Jag tror journalistiken ska hålla alla till samma standard. Och det man har gjort är att istället tillämpa en dubbelstandard, där man inte har faktagranskat Kamala Harris eller Joe Biden på samma sätt—man har börjat göra det lite mer på sistone—och det där leder fel. Och det skapar förstås en bild som faktiskt till stor del stämmer av att media är "biased" som det heter här.
SR Medierna:
Jag tror att väldigt många blir förvånade över den bilden, och säger att de själva har hört Trump säga saker som de vet inte stämmer.
Malin Ekman:
Absolut, och det tror jag också stämmer. Det tror jag absolut att många, inklusive jag själv, har hört Trump säger saker som inte stämmer, eller som är överdrivna. Och jag menar att det förekommer på flera håll, och att man ska hålla Trump till samma standard, och inte till en egen standard. Alltså han ska granskas lika kritiskt som alla andra. Och det här...
SR Medierna:
Har du hört Kamala Harris säga saker som du omedelbart känner inte är sanna lika ofta?
Malin Ekman:
Jag räknar inte...jag för liksom inte protokoll över antalet lögner och överdrifter på det sättet. Men jag har absolut...Om man tittar på Harris så kallade "closing argument", eller hennes "statements" debatten, så förekommer det många felaktigheter. Det samma gäller på konventet i Chicago. Och de rapporteras absolut inte på samma sätt. Och jag tror att det blir löjligt att göra någon sorts...alltså, det här handlar inte om en sorts matematisk jämförelse utan det handlar om en journalistisk... att hålla en hög journalistisk standard. Jag menar att man har misslyckats med det.
SR Medierna:
Eh så-
Malin Ekman:
...och ch jag har blivit felciterad, för jag tror att det finns ett intresse av att försöka få min röst att framstå som mindre legitim. Och det är också ett symptom på det jag beskriver.
SR Medierna:
Du tog i ditt senaste nyhetsbrev, eller möjligen det näst senaste, ett exempel som handlar om att Trump pratade om den här republikanska före-detta kongressledamoten Liz Cheney. Hon...Han pratade om...och det är lätt att vara positiv till stöd till utländska krig...eh men undrade vad hon skulle säga om hon själv ställdes inför, vad var det? Nio gevärspipor?
Malin Ekman:
...Och själv stod med ett gevär i handen. Ja.
SR Medierna:
Berättar. Hur uppfattade du den situationen?
Malin Ekman:
Som du beskriver den nu, skulle jag säga. Jag tycker det är en bra beskrivning. Du...du lät inte bli att nämna kontexten. Trump uttalar sig på ett hårt sätt, och det finns anledning att kritisera det. Och här kallade han henne bland annat "dum". Men att det skulle vara ett mordhot menar jag är vilseledande. Alltså farligt vilseledande. Han belyste...Och det här handlar inte på något sätt, så att alla lyssnare som hör det här, om att jag tar ställning för Trump — Jag försöker göra mitt jobb som journalist. Och det han beskrev var att det är lätt att vara krigshetsare och förorda krig när du sitter i en fin byggnad i Washington D.C. Men om du står där själv på... ute på fältet... med ett automatgevär i hand och har nio...nio gevär riktade mot dig... så kanske du inte säger samma sak. Eller fattar samma beslut. Det var hans... Det var ju hans poäng.
SR Medierna:
Mm, och...vilken bild uppfattar du att medierna har gett av det där?
Malin Ekman:
Ja det räcker med att kolla på rubriker, och hur man beskriver det, att... man beskrev det som ett mordhot, och lyfter fram det så. Och många, många mediekonsumenter läser ju väldigt grunt. Och ser bara saker de tror på. Alltså det är ju även sånt som Kamala har gjort kampanjvideos av, och så vidare. Jag menar att det är vilseledande. Jag menar att om man... Om man gör anspråk på att hålla en hög journalistisk standard, eller politisk standard i Demokraternas fall, så ska man också göra det.
SR Medierna:
Du...Och det här, det här är ju något som vi journalister väldigt ofta anklagas för. Att vi, liksom, när vi söker att vara väldigt koncisa så tappar man lite sammanhang. När man bara säger att, eller någon pratar om hur, hon står inför den här... så får vi se....Har, eller är det inte bara en vanlig vinkling som Trump utsattes för? Det är väl egentligen min fråga.
Malin Ekman:
Jag tror att man måste se på helheten av medierapporteringen, och hur man rapporterar om andra, för att inse att det inte är så. Jag tror att det är just den här sortens journalistik som gör att förtroendet för medier nu är i botten, 31 procent. Och jag undrar också om de stora frågorna - hur det här förtroendet ska återhämtas, och om det kommer att kunna... kommer kunna återhämtas? Jag är inte alls säker på.
SR Medierna:
Vad borde medierna göra för att återhämta förtroendet i USA och i Sverige? Även om det är betydligt högre i Sverige idag?
Malin Ekman:
Jag tror att man måste återgå till journalistiska ideal, om man någonsin praktiserat dem. Man gjorde det mer tidigare än vad man gör nu. Och helt enkelt tror att man måste sätta sig ner och vara självkritisk. Och det är möjligt att man behöver göra rockader på olika ställen, få in alltså verkliga publicister.
SR Medierna:
Romantiserar du inte ett svunnet förflutet just nu? Är det så stora skillnader i hur verkligheten beskrivs av svenska politiska journalister idag än det var för 15 år sedan, tio år sedan, åtta år sedan?
Malin Ekman:
Det är tydligare i dag än tidigare att medierna håller sig till en sida. Alltså att de etablerade nyhetsmedierna, ofta liberala nyhetsmedier, håller sig till samma så kallade "talking points". Som i det här fallet är det Demokratiska partiet. Det finns andra institutioner eller partier i Europa. Och det här är någonting som väljare ser. Jag möter också politiker som beskriver det. Och jag tror att det är förstås...ja, jag mottar gärna kritiska frågor. Det är bra. Men jag tycker också att de borde vändas inåt.
SR Medierna:
Tror du att medierna kan se fram emot en ny "Trump bump" i sina prenumerationsintäkter som man fick för åtta år sedan?
Malin Ekman:
Det är möjligt, men jag tror att många mediekonsumenter är trötta på nyhetsmedier och vänder sig till andra - har högre förtroende för andra medier - som kanske tidigare inte haft samma förtroende. Och att man söker information på nya håll därför att man upplever att man inte kan lita på medier. Men det är klart att det är möjligt att man kommer att så klart fortsätta vilja läsa om Trump. Och att medierna har ett kommersiellt intresse i det.
SR Medierna:
Det har ju varit en liten debatt som inför varje presidentval i USA i Sverige om att det bevakas för mycket i förhållande till EU val, svenska val eller kritikernas favoritföreteelse. Hur tänker du om det? Är vi besatta av amerikanska presidentval?
Malin Ekman:
Ja, det stämmer ju absolut. Sen är ju amerikanska presidentval viktiga även för oss i Sverige och för Europa. Den har en stor påverkan på världen, inte minst med Trump och hans handelspolitik och utrikespolitik. Det klart att det har en betydelse, det klart att det ska rapporteras omfattande. Men det är klart är så... väldigt många journalister och svenskar är besatta eller väldigt nördigt intresserade av USA. Vilket är roligt. Men det klart att det kanske sker på bekostnad av var man lägger...att man inte lägger resurser på andra håll, så klart.
SR Medierna:
Ja...ehm, en annan sak... om vi tittar på närmaste framtiden... det finns ju en del rätt aggressiva uttalanden från Donald Trump kring medier och journalistik. Han har väl pratat om att det ska stängas ner en del medier. Han har definitivt stämt en av de stora networken...jag tror det var CBS, va? Och... vad kan vi vänta oss från, liksom, administrationen efter installationen nästa år?
Malin Ekman:
Om det är någonting som administrationen och, eller bidragsgivare som Elon Musk eller väljarna verkligen finner viktigt så är det ju yttrandefrihet. Så det vore ju att skjuta sig själv i foten att försöka censurera medier. Snarare tvärtom, att man menar att att det varit alldeles, alldeles för mycket av den varan. Och sedan så klart att Trumps kommer att fortsätta vara kritisk mot medier om man menar att de är vilseledande. Och det här har ju medierna... och jag säger inte att Trump har rätt i all sin kritik, men där har ju nyhetsmedier själva ett ansvar. Som vi var inne på tidigare här, att att hålla en hög standard och inte tillämpa dubbelstandarder i sin journalistik.
SR Medierna:
Är du säker på att Trump drivs av just yttrandefrihet? Jag kan tänka mig en del andra drivkrafter i hans förhållningssätt till medier.
Malin Ekman:
Absolut. Jag menar att den här frågan är mycket större än Trump. Och att det finns en rejäl fråga som handlar om yttrandefrihet, just med det jag beskrivit av hur till exempel plattformar censurerats under den tidigare administrationen. Och jag tror att det är väldigt viktigt att diskutera... Och som sagt, att yttrandefriheten är en viktig, viktig, fråga för många oberoende väljare, republikaner och också många demokrater. Och därmed inte sant att... det är inte samma sak som att Trump har rätt i sin mediekritik. Men jag tror att vi måste lyfta blicken här och faktiskt våga vara självkritiska, istället för att...att falla i samma hjulspår som alltid. Och det är inte samma sak som att... förstås ska Trump fortsätta att granskas kritiskt.
SR Medierna:
Yes. Det var väl ungefär de frågor, stort och smått jag hade med mig.
Malin Ekman:
Yes, det är bra.
SR Medierna:
Sen ska jag ägna mig åt lite... Jag ska pussla ihop det här och, som du väl vet, så kommer inte allt med. Men jag ska göra mitt bästa.
Malin Ekman:
Jag vet. Jag hoppas att man tillämpar den här regeln att...att man tar de bästa argumenten från båda sidor.
SR Medierna:
Jo jag brukar göra det. Sen är ju alltid frestelsen att få med den där bästa frågan man själv ställde också .
Malin Ekman:
Såklart.
SR Medierna:
Men jag ska sträva efter ditt bästa argument och ge en god bild av vårt samtal. Självklart.
Malin Ekman:
Fint. Lycka till!
SR Medierna:
Vad fint att du ville prata med mig mitt i allt annat du har att göra. Tusen tack för det!
Malin Ekman:
Självklart! Tack så mycket!
SR Medierna:
Tack. Du, skicka filen?
Malin Ekman:
Yes, självklart, Yes!
MALIN EKMAN
BILD: MAX FÜRSTENBERG
Share this post